26 Juni 2009
Ja, jävlar vad mycket som hänt sedan senast. Gör mig nästan lite lycklig. En sjukt lärolik och ofta mycket rolig tågluffning till Rom, jobba som arbetsledare och se sommaren börja ordna upp sig.
Idag är det min sista dag som jag jobbar som servering/disk/alltannatförutommatlagningochdetocksåibland. Naturligtvis är vi underbemannade och det är konfirmationsmiddag en timme efter att jag börjat. Woohoo. Men den enda tanken jag ska ha i huvudet är hur skönt det ska bli att imorgon städa ur mitt rum och sedan på söndag, flytta till mitt rum där jag faktiskt ska försöka hålla lite ordning. Jag har inga större hopp om det dock.
När jag slog på radion imorse medan jag startade upp datorn för att kolla mailen blev jag sjukt glad då jag fick höra en av Michael Jacksons låtar. "Coolt att de spelar honom" tänkte jag lite förstrött tills Aftonbladet spottade ut rubriken rätt i ansiktet på mig.
Och det enda jag kan säga är egentligen "Tamejfan." (Kanske har blivit mer dalmas än jag trott)
Självklart är det många som sörjer och ett par stycken som säger saker i stil med "Skönt att snuskgubben är död" osv. Jag tänker inte ens säga något om hans privatliv. Han var en grymt bra artist med låtar som håller även idag. Jackson skrev hit efter hit. Lite av den där multitalangen som är svårare att få tag i.
Jag skiter också i om han verkligen gjorde allt det där mot barn. Kanske. Antagligen? Han var ändå bara 50 när han dog. Det är fan ingen ålder. Då är jag nästan halvvägs till döden. Och det känns illa. Hade varit mycket trevligare om han hade fått göra sina konserter och sedan försvunnit in i glömskans värld, lite så här halvdiskret.
Jag kommer skriva om min resa till Italien, men under en annan rubrik för att inte göra allt jag gör för ologiskt. För de som intresserar sig kommer de inläggen döpas till "Jakt på förändring" (namnet på hela resan)
Dags att byta om och börja vika 250 servetter!
Remember the time var min favoritvideo när jag var liten. Varför? Ingen aning.
Hölitötten,tötten
MEATBALLS!
Assissi BABY!
10 Juni 2009
Blev en sjukt stressig dag när jag skulle åka hem till Västerås. Lyckades glömma nycklarna i dörren, mp3n och lite annat smått och gott som jag hade behövt här. Det värsta är väl att de var just de saker jag skulle packa först. Planera i förväg när det gäller packning håller visst bara inte i min värld.
För att slippa diskutera alla onödiga detaljer om vad jag senast gjort i Västerås ska jag än en gång försöka mig på en cool lista.
Lördag: Kommer hem till Västerås, knallar hem till mors lägenhet. Äter mat, snackar skit och kommer på alla saker jag glömt ta med mig. Åker hem till Jonas för att titta på fotbollen. Än en gång missade jag matchen då jag och Johan mest satt och pratade om kvinnor och alkohol.
Jag borde gått hem när Jonas plockade fram en äppelvodka och Johan berättade att han och jag skulle tömma hans Jack Daniels. Istället har jag minnesfragment av att spela Lego Indiana Jones och Soul Calibur IV och värst av allt: Jag rökte ett flertal cigaretter.
Söndag: Vaknar upp med känslan "What the fuck did I do last night?" Somnar med liknande känsla. Nånstans däremellan gjorde jag något. Ingen aning vad.
Måndag: Vaknar upp i en ekande tom lägenhet och packar ihop sängkläderna. Värt att nämna är att jag alla nätter förutom lördag/söndag sovit i mors gamla lägenhet. Det enda som finns där är min gamla säng (Ingen kudde eller täcke) och en massa damm. Får mig att känna mig som en fattig lönnmördare.
Måndagen satt jag på Stugan alldeles för många timmar, tills jag kom på den briljanta idén att dricka. Överraskande många höll med, vilket ledde till utomhusdrickande. Det hela avslutades med Wolverine hemma hos Dennis, vilket nog var det roligaste på den dagen.
Tisdag: Vaknar och kravlar till Jonas. Väl där spelar vi Indiana Jones och äter pizza tills jag åker hem, dricker öl och äter vegeratiskt. (Jag tror att en kostrådgivare skulle smällla av om den såg min diet den här veckan) Efter det blev det att åka till Dennis för att dricka öl och planera utgång både onsdag och torsdag.
Så här i efterhand kanske jag borde tagit det lugnt en av dagarna. Men jag tvingar mig själv att inse att jag har semester. Och på semester ska jag alltid tvinga min kropp till max. Varför vet jag inte riktigt, men då känns det när man vaknar.
Ikväll verkar det peka på Pluto, även om jag nog kommer tänka över det både en och två gånger. Blir antagligen fullt med artonåringar och ett par av mina vänner som försöker ragga på artonåringarna medan jag antingen lyckas bli sedd som hot eller hamnar mitt i en diskussion om varför bag-in-box äger.
Jizz in my pants
2 Juni 2009
Att försova sig sex timmar suger.
Ja.
SEX JÄVLA TIMMAR.
Jag vet verkligen inte hur jag lyckades. Jag hade som vanligt två väckarklockor, men inte hjälpte det mig något.
Överraskande nog fick jag inte en enda kommentar när jag dök upp till jobbet idag(dagen efter). Antagligen för att ingen har koll på schemat när Katarina inte är där. Vilket inte gör mig särskilt mycket alls.
Upptäckte idag att Gosskörsfestivalen börjar på torsdag vilket väcker skrämmande minnen till liv.
Första gången jag helgade, vid den unga åldern av sjutton var det Gosskörsfestival....
Pontus försökte just skrämma mig genom att dyka upp utanför mitt fönster. Skulle antagligen ha lyckats om han inte sett så glad ut.
Anyway. Gosskörsfestivalen för tre år sen var som att mata ett monster. 8 skulle de ha mat. 9.30 igen. 12 igen. 15 igen. 17 igen. 19 igen. 20 igen. MAT HELA JÄVLA TIDEN. 300 JÄVLA KIDS. Det är värre än julafton.
Nej. Känns som det enda jag pratar om är att jobba. Blir väl lätt så då det enda jag gör annars är att vänta tills nästa pass. För nu är det trots allt bara 3 pass kvar tills jag åker hem! Yup-yup! Då blir det att bo i mors gamla lägenhet, rösta i valet, packa en väska och sen ge mig ut på en förvirrad resa. Har svårt att bestämma mig om jag ska ta med mig datorn. Utan den externa hårddisken verkar det knappt värt det, men den har all musik jag vill lyssna på i den. Urk. Jag borde hata mitt beroende. Vilket jag gör, i ett hörn av mitt samvete.
Har ägnat min fritid åt att läsa igen Kom Ihåg att Du Är Från Västerås (Jag kan seriöst inte bestämma mig vilka ord som ska ha stor bokstav och vilka som inte ska ha det. Varför ska de ens ha det? Inte fan vet jag, men visst ser det häftigt ut?)
Hela läsningen påminner mig om att jag måste skriva om skiten så jag kan skicka in den, men jag pallar verkligen inte det urtråkiga introt. Om inte ens jag orkar läsa igenom det, vem gör då det?
Och uppenbarligen betyder Chacarron "fest" på spanska. Vilket bara mer bevisar hur awesome den låten är.
Låten idag?
Jag känner mig nostalgisk.
Maria
MAAAAAAAAAAAAAAAAAAARIA
YOU GOTTA SEE HER!
GO INSAAAAANE AND OUT OF YOUR MI-IIIIND
Duhu-duh-hu
LATINA!
AVE MARIA!
(Läses med fördel till min sångröst/skrik. Helst med konstpaus mellan varje rad)
31 Maj 2009
Inatt känner jag mig busig. Sådär busig man bara kan när det egentligen är den 1 juni, ett på morgonen och jag börjar jobba om 8 timmar. Jag känner fanimej nästan för att fnissa.
Min externa hårddisk dog under helgen, vilket har skickat min ångest till nya nivåer. (Japp, den har fler än en nivå) Nu kan jag inte längre titta på Stargate innan jag somnar. Det bittraste var att jag just hade kommit till mitten av femte säsongen, när jag tröttnade förra gången. Det kanske är Guds sätt att säga till mig att jag bara kommer börja gråta när jag inser att serien faktiskt suger framemot säsong sex. Och det kan vara hyggligt, då jag anser Stargate vara bättre tidsfördriv än att dricka öl. (Av den enkla anledningen att man kan kombinera de två och göra det hela till en ÜBEREVENT)
Hela min helg har jag tillbringat med att jaga rätt på en lösning till mitt problem. Det hela visar sig bero på att hårddisken inte är gjord för att vara en extra hårddisk, utan bara en fin backup.
Är det bara jag som undrar vad fan man kan ha för behov av 500GB backup? "ÅH NEJ, MINA 50 MILJONER WORDDOKUMENT MÅSTE BEVARAS!"
För i helvete. Det enda sättet man lyckas fylla 500GB är genom att ladda ner porr i gigantiska mängder. Och varför i hela friden ska man ha backup till det?
Det värsta är antagligen att det finns idioter som köper en hårddisk för att sedan kopiera hela C:/Drive till den och sen är toknöjd.
Blä.
Och jag måste bara säga hur mycket jag hatar pollen. Att sitta inne och stirra ut genom ett stängt fönster är inte riktigt samma sak som att spela kubb, volleyboll eller kasta frisbee med de andra. Känner mig lite som den dumma killen i Unbreakable. Ska lätt skaffa en rullstoll och ge mig ut på en episk resa för att hitta killen som är min totala motsats och sedan be honom nysa på mig.
Det skulle lätt bli en bättre film än sömnpillret Unbreakable. Tänk er bara de spännande jaktscenerna där hjälten springer ifrån mig i min lilla trimmade rullstol och kastar sig ut genom ett fönster, ut på en nyklippt gräsmatta. "I WILL GET YOU NEXT TIME SILLY HERO" (Läses med fördel med tysk accent. Japp, när...eh...om jag blir ett evil mastermind ska jag prata med tüsk axzent!)
Nu är det väl dags att posta ännu en ny musiklänk, men jag tänker bara beordra alla att lyssna igenom Chaccaron igen. Den låten har så många djup att jag blir religiös. Fuck kristendomen. Fram med Chaccaronismen.
Jag menar, KOLLA HANS MOVES! Aldrig har jag sett någon leka "Cowboy med skallerorm på benet" eller "Kolla rumpan som sitter framför facet. Chill dude. Eller... Chaccaron Dude!)
oooooooohuuu yehaaaaaa . sea.. sou.. jhonn macarron.. yeah macarron nooon
Chacarron, Chacarron, Chacarron, Chacarron , ualuealuealeuale ualuelaelaellalea, alsualsualualauusualulus ,,,alsualsualualauusualulus
(Japp, texten finns att hitta via google.)
Tips: Om du hittar en kopp kaffe på ditt skrivbord och du inte vet hur det kom dit; Drick inte av det. Det är en viss chans för att du ställde den där efter lunchen och sedan glömde bort den.
27 Maj 2009
Knark är bra.
Eller nej. Där ljög jag. Visst fan är jag busig?
Som den observante läsaren nu märker är jag lika uttråkad som vanligt i rum 121.(Här har vi inte riktiga rum. Bara nummer. Woop-woop!)
Jag har som sagt lovat att klaga på IPRED.
Men det är inte värt det.
Alla som vet någonting om hur internet fungerar vet redan att lagen är lika full med hål som en gammal porrstjärna.
Jag har fått tag på Eurovisioncd:n. Jag har som vissa kanske vet ungefär lika mycket hat mot Eurovison som jag när mot Mona Sahlins sminkning, men årets Eurovisions låtar var nästan bara bra.
Det hela började med Litauiens bidrag som även om det var rent uruselt musikaliskt, så hade sångaren en extremt positiv sak.
HATT.
Fram med fler män med riktiga hattar. (Keps är inte en hatt; det är en ursäkt för pojkar att försöka se coola ut men som får dom att se ut som gamala truckers.)
Och en låt som heter Hora Din Moldave kan ju bara vara bra.
För att inte nämna Rybak.
Den låten är bland det gladaste jag har hört på länge vilket om inte annat behövs i en tid när varenda jävel försöker leta efter tecken i Uppenbarelseboken. (För de som inte har koll är Uppenbarelseboken historien om Jordens undergång. ALLMÄNBILDA ER FÖR GUDS SKULL.)
Vi i Sverige borde ha skickat Star Pilotes istället för en överdrivet nersolad operasångerska.
Man kan FÖRIFAN inte förvänta sig att en operasångerska ska sjunga "vanligt" bra.
Ett gäng 60 + åringar kan sjunga en psalm 125 bättre än hon gjorde den kvällen.
Just Rybaks låt är någonting som har gått på repet hos mig de senaste dagarna.
Den och Chaccaron, som nog kan vara världens bästa låt någonsin.
Efter Infinity.
Jag måste bara berätta om ett av mitt livs bästa inköp. (Allt jag säger är riktigt, inse.)
Ett gäng snoddar på Konsum för 20:- (Ja, som sagt, allt jag säger är riktigt.)
Tyvärr bor jag som sagt på en yta som är snäppet mindre än en magisk lampa. Vilket gör att jag nu har en snodd kvar.
Då dom andra 19 försvann mystiskt. Jag misstänker som alltid tvättmaskinen.
Och i veckan som varit lärde jag Johan, en av prästerna på gården, att kalla ungdomarna för n00bs, när de inte tycker som honom. Demonen i mig ler.
Chaccaron
(Det här inlägget skrevs till största delen med hjälp av en sekreterare. Ja, jag är så viktig.)
26 Maj 2009
Herregud.
Nej... Usch. Fyfan.
Jag kan inte ursäkta mig med att det inte händer något i mitt liv, då de som känner mig vet hur jag kan diskutera de mest ovärda saker. (Som vilken färg en mobiltelefon borde ha, varför stålkannor är så fula och hur den perfekta serven i Bengtboll ska göras.)
Jag kan inte heller ursäkta mig med att jag glömt bort bloggen, då jag faktiskt lovar mig själv att logga in vareviga kväll.
Det är helt enkelt mitt hat mot internet.
Eller nej. Fan inte. Jag älskar internet. Jag kan sitta och surfa på wikipedia i evigheter. Youtube i all ära, men wikipedia tar priset varenda dag. Vart annars kan du läsa om hur maskhål fungerar? Skrämmande vad allmänbildad man kan bli.
Min tid som liten förvirrad extrahjälp i köket på Stiftsgården börjar äntligen närma sig sitt slut. Nästa helg ska jag utföra den hemliga avslutningsriten inann jag åker hem till Västerås. Längtar verkligen hem. Var hemma nästan en hel vecka för bara några dagar sen, men jag känner att det är dags att lämna Stiftsgården för ett tag.
Ironiskt att jag kommer återvända för att stanna tills 28e juni 2010.
Japp. Av någon anledning som ibland känns självklar men ibland som maskhålsfysik tackade jag ja till platsen som volontär här.
Eller jo, jag vet varför. Men jag kommer se till att utnyttja mina semesterdagar till att åka iväg. Jag vägrar sluta som en instutionilaserad (FYFAN VAD MIN STAVNING SUGER) 20åring.
Nu förväntar sig säkert läsaren att jag ska underhålla med min sedvanliga svarta humor som jag ärligt talat ler åt själv när jag läser om mina blogginlägg från förra året. Men jag vete fan. Jag kan ju klaga på IPRED, men det kan vilken förpubertal idiot som helst. Jag kan ju klaga på EU-valet och hur en röst på Piratpartiet är helt meningslös, men det intresserar bara de som faktiskt förstår hur viktigt valet är.
Jag ska fanimej klaga på strumpor.
Jag hatar att tvätta. Av en enda anledning: Strumporna.
För att förklara varför mitt hat är så mycket viktigare än alla andras till just tvättning av strumpor måste jag först gå tillbaka till den tiden då mina fötter fortfarande växte. (Nu växer jag bara på längden. Tack gode Gud saktar jag ner där dock)
Jag köpte helsvarta strumpor i den största storleken HM hade för två år sedan. Det var härligt, tills jag började slita ut strumporna efter en enda dag. Jag förstod inte alls varför, och köpte världens bästa strumpor: Sådana med veckodagar på. Fruktansvärt bra, då jag direkt kunde sortera de istället för att försöka urskilja nyanser av svart och längd på resåren osv.
Det var först då jag faktiskt läste att den största storleken på strumpor på HM är 45. Jag har 46or.
Sedan dess har jag gått tillbaka till helsvarta.
Tyvärr är problemen inte slut där. Jag har ungefär 10 par strumpor som faktiskt passar och inte är trasiga. De andra 30 i min låda är värdelösa.
Det logiska är ju för mig att helt enkelt tvätta de 10 paren. Problemet är att DEN FÖRBANNADE JÄVLA TVÄTTMASKINEN ÄTER UPP VARENDA JÄVLA STRUMPFAN MAN TRYCKER IN I FANSKAPET.
Jag hatar tvättmaskiner.
Imorgon ska jag handtvätta de två par strumpor jag har kvar.
Och kanske städa rummet.
Eller vafan, vem ljuger jag för? Jag kommer bara glo på Stargate och räkna ner tills jag åker hem eller få spö på Counterstrike. Mot botar.
Paper planes
3 April 2008
Jag måste bara få det sagt.
Det finns massvis med anledningar. Jag är stolt över att vara svensk och våran historia. Jag gillar att våran representat är politisikt obunden(Jaja, han är fruktansvärt blå, men utåt sett) och han är faktiskt ganska charmig.
Jag vet att monarkin är en rest från ett förtryckarsamhälle och att det är lite Kafka att ha ett statshuvud som inte ens kan stava till ekonomi eller politik för den delen. Men vafan, låt famijen få sitta kvar. Jag håller tummarna för att nästa kronarvinge har en diagnos i stil med Downs. Då jävlar, då tänker jag bli stolt över att ha en regent som har en cpskada. Fatta coolt. Jag kan tänka mig Anna-Lenna ifrån jobbet som regent. Hon skulle äga. Kärlek till alla skulle antagligen vara hennes budord.
Om förlovningen? Bryr mig inte. Kul att de gifter sig. Kärlek ska alltid firas. Synd bara att det blir ett svindyrt bröllop för skattepengar. Hade varit smartare att bara sälja rättigheterna till TV4, smälla upp stora Coca-Cola-skyltar över hela bygget och faktiskt gå med vinst. Woop-Woop. KAPITALISM.
Usch vad jag hatar det ordet.
Jag sitter just nu i Västerås för en gångs skull och skriver. Ska hem till Rättvik imorgon, där en stressig vecka väntar mig. Ser sjukt mycket framemot det, bara min migrän och feber släpper. Ironiskt att man ska vara sjuk när man väl tar sig hem. Fast det är också ljuvligt att slippa snön för ett tag och istället få njuta av en disig vårsol.
Blir nog hockey ikväll. Hejar på HV-71 såklart. Vet inte varför, men jag gillar deras lag mer. Och jag har ju släkt där nere. Slutspelsmatch med chips och påskmust som mor köpt. Helt underbart med andra ord.
Saknar däremot redan Tessan. Bara varit hemma en dag och tycker redan att jag hellre vill åka till Sala bara för att träffa henne. Och kolla på Vänner. Vilket ärligt talat nog är världens bästa serie. Scrubs i all ära, men Vänner är förevigt giganten.
Min far sa en gång att det vackraste ordet han visste var "Socialdemokrat"
Call me
27 Mars 2009
Inte alls.
Jag tänker bara gå och vara bitter. Som vanligt.
Mest för att jag just upptäckt att jag är uppe efter 23 för första gången sedan januari. Någonting med det känns fel.
Är det bara jag i hela världen som inte kollar mailen varannan minut förresten? Jag har facebook, bilddagboken, mail och hela kitet, men hur ska jag ens orka bry mig om att logga in? Och när jag väl loggat in ser jag kanske någon som skrivit något till mig. Trevligt, men som sagt var, eremitliv.
Nej, jag tycker om människor, annars skulle jag för Guds skull inte sitta uppe i Dalarna och spendera dagarna i ett kök och kvällarna i ett rum som jag får klaustrofobi av. (Det suger att ha dubbelsäng i ett rum på cirka 8kvm. Det suger extra ikväll, då madrassen på min sida är knölig. Jag tar nog hennes.)
Det har kommit till en sådan period av mitt liv där jag inte ens förstår hur fort tiden går. Det är otäck att veta att det bara är ett par veckor kvar tills jag ska ha bestämt mig vad jag ska göra hela nästa år. Är det bara jag i hela världen som mår fysiskst dåligt av att ha hela livet planerat innan jag ens lärt mig hur en tvättmaskin fungerar?
Okej, jag vet hur en tvättmaskin fungerar. Typ. Är knappast kvantfysik. Bara vanlig.
Haha... NVskämt. Kul.
Imorgon börjar ännu en spännande helg. Ser framemot de totalt förvirrade ungdomarna somantingen flåsar över alla tjejer som jobbar på gården eller trycker upp sina A-kupor i killarnas. Det är fan inte okej att köpa en pushupbh i barnstorlek. Att det ens finns bh i barnstorlek är inte något jag tänker gå in på. Det är bara fel. Sjukt. Fel. Som Runar.
Upptäckte just att jag behöver tömma min papperskorg. Jag tyckte jag var smartast i världen när jag ställde den inne i ett hörn, bakom stolen där jag lägger alla mina kläder. Tyvärr verkar den nu full då snusdosorna bestämmer sig för att studsa tillbaka.
Och av någon sjukt irriterande anlednig pratar verkligen alla på gården bara om stegräknare. "Hur många steg har du? Fan, du har tappat!" etc etc.
Världens största katastrof, då folk äntligen kommer at upptäcka att jag bara ligger och sover i brödförrådet hela dagarna.
25 December 2008
Nalle Puh Jullovet blev det igår tillsammans med Pellefant som Tessan menade behövde lite kärlek. Vet inte varför, men Nalle Puh har tappat lite charm sen rösterna byttes ut. Nasse är inte lika... nassig.
Hade absolut inget att göra i köket idag kändes det som, så tiden gick som sirap. Enda stressiga var när soppan skulle fram. Vad vi och gästerna trodde var soppa i alla fall. Det visade sig att både sill, skinka, janssons, köttbullar och hela kitet skulle fram, vilket ledde till att soppan förpassades till ett eget litet hörn av tabordet. Gästerna blev överlyckliga däremot. Tror fan jag aldrig sett människor som kunnat äta så mycket under en helg.
Jag lyckades i alla fall gå på en mässa, men blev sjukt besviken. Psalm 125 suger, speciellt när 60+ som kanske sjöng bra i sin ungdoms dagar klämmer i. Lät som kråkor. Usch, jag ska nog skjuta mig vid 65.
Ska åka hem imorgon efter lunch med ett gäng av gästerna. Inte bestämt mig om jag ska hoppa av i Sala eller inte bara. Vågar nog inte träffa Tessans far och mor, speciellt inte när jag just jobbat en hel helg. Rättviksbakis är vidrigt.
Nu är det bara jag och Danne i paviljongen. Hör hur han sitter och kör bilspel och skriker ut alla svordomar som finns emellanåt. Ganska mysigt ändå. Ska nog bjuda honom på lite Aladdin om ett tag.
Blir ett par intensiva mellandagar också. Ska träffa fler folk än jag har tid för och leta rätt på mina gamla pjäxor. Lofsdalen blir det ju efter trettonhelgen. Ser sjukt mycket framemot det. Speciellt eftersom jag har blivit lovad dubbelrummet plus överraskningar. Wippie!
Jag och Niklas hade en intressant diskussion om mandlar under kvällen. Jag kläckte ur mig en kommentar om att det var onödigt att köpa tyska mandlar, vilket ledde oss till hur man kan använda mandelindustrin som raggningsknep. För alla er som är helt desperata, prova att snacka om vilka mandlar som är bäst, bara för att avsluta med: "Men du, holländska är ju ändå bäst. Jag har några från -99 hemma. Underbar årgång. Ska vi dit och smaka av ett par?"
Garanterat ragg. Jag lovar.
Medan jag hade världskrig mot diskrummet vid åttatiden drog jag på Disturbia, From Paris to Berlin, Infinity, Get Stoned, Starfuckers och Low(Perfekt när jag skulle ner och rengöra golvbrunnarna) Sällan har discodans, falsk sång och städning av ett nersölat diskrum nått perfektion som ikväll.
Nej, nu skrek han till igen. Ska dit och peppa lite.
24 December 2008
Igår blev det filmen Deck the Halls vid tolvslaget, då det började strömma in sms. Känns lite konstigt att man är uppe vid midnatt till julafton, när man förut låg och tvingade sig själv att somna bara för att man inte skulle märka när mamma och pappa donade med klapparna. Om man var vaken efter att de gått och lagt sig var man ju tvungen att springa och klämma på alla paketen, för att försäkra sig om att det fanns nåt stort Legoset där.
Vaknade vid 8 på morgonen till min egen överraskning, men jag somnade om då jag försäkrade mig om att det inte fanns något att gå upp till. Först vid ettiden gick jag iväg till matsalen, då jag kom på att man ska vara finklädd till julbord. Kände mig lite pinsam i slitna mysbyxor och ett par oknutna kängor.
Julbordet var bara starten på en julafton där jag ätit tills det sprutat ur öronen på mig. Drog i mig en överdriven mängd sill vid tvåtiden, bara för att sen när jag började jobba dra i mig en till.
Sen började världens största matparad. Efter julbordet var det dags för förstärkt fika klockan fem, då vi bullade upp med kakor, vetelängder och choklad. Direkt efter det fick vi stressa ut julgodiset som skulle vara till sju, vilket egentligen var mer än fikat. Under hela tiden var jag ju tvungen att prova allt som vi bjöd på, vilket ledde till att jag alltid stod och åt på något, med en julmust i högerhanden. (Hann med 12 stycken tror jag :D)
Efter fikat som varade till 20.30 var det dags för julgröt med mackor. Överraskade mig själv med att föräta mig på den också, trots att jag redan provat den innan.
Som om man inte redan sett till att gästerna skulle ligga och spy hela natten var Katarina orolig över att någon av dem skulle bli hungrig mitt i natten, vilket ledde till att vi ställde ut glögg med choklad, frukt och mackor i Rättviksrummet. Om det är någon som rört den när jag kommer till jobbet imorgon blir jag förvånad.
Känns ändå lite trist när man sitter här mitt i natten och under dagen. Den lilla julstämningen jag haft i år har jag spillt ut över gästerna, som var helt övertygade om att jag var tomten, (som för övrigt Robin spelade grymt bra).
När jag satt och tog min sista cigg på kajen tänkte jag på hur familjen firar där hemma, med massa mat, snaps och snack. Nästa år blir det nog att fira med mor.
En lite smårolig händelse var när min lokale kyrkvärd Åke kom fram vid niotiden och undrade om jag sett hans julklapp. Han hade lämnat den i matsalen Gläntan när de flyttade för att äta gröt, och under tiden hade jag städat den. Jag blev panikslagen eftersom jag trodde att jag slängt den, vilket ledde till att jag dök ner i varenda soppåse jag hittade. Min ångest hade nått nya värden då Åkes kompis dök upp och berättade att han gömt Åkes julklapp. Klämde fram ett leende där jag stod med armarna nere i matrester och sur mjölk. Skitkul. Haha. Jag ska gömma killens mat imorgon. Kolla hur kul han tycker det är. Får han en lektion: Jävlas inte med stressade helgare. Speciellt inte dem som letar borttappade julklappar.
Ska väl snart gå och sova trots allt, även om jag inte känner mig speciellt manad. Är bara jag vaken i Paviljongen just nu. Kanske ska väcka Mini och be honom tanka ner en till julfilm. Även fast jag mest vill till Sala av alla jävla ställen. Haha. Sjukt konstigt, då jag hatar den lilla låtsasstaden med världens vidrigaste tågstation. Blir väl så när det är en liten gurkskiva där.
Infinity 2008. Fortfarande.
23 December 2008
Är uppe på Stiftsgården nu, sitter i mitt rum som är översållat med kläder. Tackar Gud för att jag kan sova i Tessans rum. Hon vet hur man bäddar, vilket jag nog aldrig kommer lyckas med. Det enda jag måste göra är att tända hennes adventsljus, vilket är en vetenskap i sig då jag lyckas få den att brinna snett. Fin touch är inte min grej.
Måste bara dra min spännande helg i Stockholm, som började med att jag fick dra en övertung väska till en "finare pub" som pappa kallade det. (Den enda skillnaden var att musiken var urkass och ölen kostade 75kr flaskan.)
På puben satt i alla fall min far tillsammans med Dan Lindberg och Kerstin Olsson, två gamla kollegor från när han jobbade på UD. (Det är tradition att när vi dricker bara kalla alla vid efternamn, så det blev Gamle Weiderud och Unge Weiderud för oss) Dan Lindberg är mannen som lärt mig hur man blandar en riktig Gin och Tonic:
1. Ta ett stort glas.
2. Häll i en skvätt Tonic.
3. Fyll på med Gin tills det slutar bubbla.
Om man vill spaca till det kan man stoppa is i munnen, då glaset måste vara fyllt till brädden. Efter ett par glas kan man hoppa över steg 2, då allt börjar blubba efter 3-4 Gin och Tonic á la Lindberg.
Efter ett par öl på puben skulle vi vidare till Englén som hade ett glöggparty, men då Englén boddde hela ett halvt kvarter längre bort än min far bestämde Lindberg att vi behövde en stänkare för att stärka oss. Stänkaren blev ett rejält glas Gammeldansk som vi blev tvungna att svepa för att vi hade bråttom.
Väl hos Englén dog våran partystämning då mannens lägenhet var fylld med de tråkigaste miljonärerna man kan hitta i Vasastan. Det blev roligt först när jag började DJa, fast dansgolvet fylldes mest av Lindberg som dansade galnare än fyra pigor på ett stiftsgårdsdirro.
Det hela avslutades med ett familjegräl innan jag och far stöp i säng och vaknade med en rejäl dos ångest över stänkaren och vinet vi druckit dagen därpå då Emilie och Hanna kom upp.
Efter en mysig julkonsert där jag mest sov drog vi hem för att äta gott och byta julklappar. Tyvärr så blev middagen avbruten när Hanna upptäckte att ett par på andra sidan gatan hade sex med ljuset tänt och uppdagrna gardiner. Då vårat fönster saknade alla medel för att kunna blockera utsikten fick vi se på när två människor rumlade runt i sänghalmen.
Fick i alla fall tre bra filmer och ett par underbart sköna kängor. Skickade hem mina klumpiga beiga till Västerås innan jag satte mig på tåget till Rättvik, där jag inte gjort mycket vettigt förutom att jobba och flumma med Tessan fast båda behövde sova.
Och ni kan fan ta och lyssna på julmusik idag. Frank Sinatra är ett tips.
För övrigt anser jag att det är sjukt okreativit och klyshigt att skriva "för övrigt anser jag". Om ni inte vet vad den raden kommer ifrån... SKÄMS!
17 December 2008
Har just bokat min biljett till Rättvik från Stockholm. Känns som vanligt trist att åka iväg när resten av familjen donar och köper julmat, men en vecka på Stiftsgården ifrån allt känns välbehövligt. För att inte nämna att jag ska försöka smyga fram till julbordet och ställa ut mina julnudlar. (Julnudlar är min personliga tradition på Julafton. Jag måste äta nudlar. Vanliga jävla nudlar.)
Nyår är som väntat ett enda stort frågetecken vilket inte lugnar mig när jag sett framemot att kunna ha det ännu roligare än förra året. Blir kanske att åka till tjotahejti bara för att kunna få i mig champagnen.
Igår var jag nere på stan efter Mikaelis avslutning. Var speciellt att se Stiftsgårdens personal vara ute i den riktiga världen. Ännu mer speciellt när Pontus försökte leka Spindelmannen på Mirres motorhuv medan Mirre skulle backa bilen.
Kom nyss hem från stan där jag träffade Matte. Mycket snack om kvinnor, nyår och vad våra livsplaner är för tillfället. Det mesta ledde till snack om öl. Var ändå sjukt trevligt att bara kunna sitta och kackla som en annan sykärring ett par timmar, då vi annars i min vänkrets mest säger "Öh" på tal om det mesta. Eller nej, vi är lika blödiga som alla andra. Faktiskt. Vi gråter till Lejonkungen och myser med Stardust, som för övrigt är världens mysigaste film.
Jag var uppe på Stiftsgården och planerade Valborgslägret med Pontus för ett par dagar sen. Rekommenderas till alla som vill ha en helg på Stiftsgården där vi bara ska ha kul och trevligt. Svinbilligt också för den delen. (För att vara ett läger) Ring och boka. (Mer folk betyder att jag har större chans att känna mig viktig)
Mini visade mig en The Streetsvideo jag totalt missat. Blinded by the Lights som jag anser vara Mike Skinners bästa. Spelade också No Tomorrow med Orson. Riktig förfestmusik.
För övrigt anser jag att förhållanden är skapade enbart för att förvirra människor.
9 December 2008
Herregud vad det känns som jag har en massa att skriva om tills jag faktiskt går in på bloggen. Då dör kreativiteten och alla minnen från veckan som gått försvinner snabbare än en öl.
(Här började jag lalla om förra veckan tills jag kom på att jag redan skrivit om det. GO ME!)
I helgen blev det Rättvik helt utan anledning. Jag och Mirre shakade loss som galningar på Dirrot med en av de bästa grupperna någonsin. Helt underbart roliga, de dansade till allt.
Skulle egentligen åkt upp igen imorgon, men jag har inte hört av något från gården, vilket förhoppningsvis betyder att det blir vid senare tillfälle, då jag inte vill bli väckt imorgon av en Pontus som säger att tåget går om 20minuter. (Det skulle inte överraska mig, de är sadistiska däruppe)
Imorgon ska jag plugga latin och faktiskt uppdatera bloggen igen. Ska äntligen avhandla IPRED-lagen, på ett väldigt förbannat sätt som kommer vara totalt vinklat. (I min värld finns det bara svart och vitt.)
På fredag kanske det blir utgång till Konrads, om jag lyckas få tag i pengar. Det blir knappast dyrt då vi kör på Kostymtemat. Kostymtemat är helt enkelt när vi sätter på oss kostymerna och går ut för att dansa som galningar. Det hela uppskattas aldrig, då vi skiter helt i hur dåligt vi faktiskt dansar. Inget juckande, ingen kråmande, bara studsande och skrikande. Kommer antagligen bli utslängda efter en halvtimme när vi krävt "Gräver guld i USA" för femte gången. Tack Gode Gud ska nog inte Tofflan med. Den mannen är expert på att spilla öl över alla. På min födelsedag köpte han en åtta öl och drack kanske tre, resten flög ut över området runt om honom.
Tro det eller ej, men Johan blev för ett par månader sen kär i en poplåt, som jag också fastnat för. Fascination med Alphabeat är sjukt svängig. Nästa gång jag spelar på ett disco blir det lätt den som öppning, då jag inte får spela "Starfuckers".
3 December 2008
Av någon anledning har jag varit vaken i en timme redan, fast det är onsdag och jag inte har ett skit att göra förrän vid femtiden. Blir att ladda ner ett par till filmer antagligen (Känns som James Bond collection eller liknande)
Ingen kan ju göra något fram tills Ipredlagen träder i kraft, en lag jag tänker ta upp snart i ett av de här inläggen. Believe it or not, jag är sjukt emot det. (Min far också, antagligen den enda socialdemokratiska "viktiga" gubben som är det)
I fredags var jag ute och firade Erik med pompa och ståt. Mest öl, men det var sjukt trevligt fast det hela kändes som hämtat ur tio små moppepojkar. Vart vi än gick tappade vi ett par personer. Till och med jag, som lovat att jag inte skulle vika från Eriks sida försvann. Jag skyller allt på min svaghet för rödvin.
Lördagen blev som vanligt en kväll hos Dennis med filmtittande och spelande av något konstigt spel från början av 2000-talet. Så kul har vi det.
Igår däremot var det lite mer speciellt. Jag blev bjuden till Tofflan efter lunch, där vi satt och drack kaffe, åt Aladdin och tittade på Desperate Housewives och dokumentärer om Britney Spears. Riktiga kärringar, speciellt när vi verkligen diskuterade ämnena som togs upp i det urusla programmet.
På Mikaeli blev det som vanligt kaos, men jag har visst blivit van då jag bara suckade och tog en till kopp kaffe. Då det inte var KU-kväll drog fem av oss till Irsta istället, där vi skrämde bort alla andra gäster. Ett parti UNO tog över en timme. Den officiella förklaringen är att Mirre suger på UNO.
Jag gjorde efter UNOspelande världens antagligen första mix av Singing that Melody och Starfuckers Inc. Och jag hoppas jag är den enda. Tänk sönderpitchade introt till Singing och första "STARFUCKERS!" i NINlåten. På repeat.
Ska visst också upp till Rättvik i helgen. Får redan lite ångest.
Jag ska nu prova en smart liten grej! Numera kan man bara trycka på låttiteln jag skriver i det här stycket för att komma fram till skiten. Hero Of War med Rise Against får bli första försöket. Lyssna bara. Jag vet inte om jag ska hata eller älska den. Och jag vet numera vad Infinitytjejen heter. Janina Wissler, en playmate. Förstod man nästan. Vem bryr sig, Infinity är fortfarande min favoritlåt den här hösten.
1 December 2008
26 November 2008
En vanlig sketen onsdag, veckan innan Svenska skolor fick höstlov.
Den var ovanligt kall och det hade till och med fallit lite snö tidigt på dagen.
Jag skulle åka hem tidigt på torsdagsmorgonen. Ta flyget tillbaka till skolan i Genéve och jag hade nog aldrig varit så trött och sliten som den onsdagen. Vetskapen om att jag skulle tillbaka till det trista liv jag inte alls trivdes i och att det här än en gång kanske skulle vara sista gången jag såg mina vänner innan vi splittrades på något sätt. Mest ville jag sitta och snacka skit eller ta en öl. När jag nämnde det till vännerna nickade de till varandra och sa: "Vafan, Adam drar imorgon. Vem bryr sig om att det är skola imorgon? Vi super."
Den 26 Oktober 2005 har gått till historien.
Vi fick tag i öl, men klockan var närmare åtta och vi hade ingen aning vem som var dum nog att ha fest mitt i veckan, före höstlovet. (Det här var innan lillördag slog igenom totalt)
Till slut hamnade vi på Fridnäs. Ingen vet riktigt varför. Kanske för att det låg bra till om vi skulle hitta fest.
Vi drack. Vi blev fruktansvärt fulla.
Vi grät. Vi blev fruktansvärt melankoliska och deprimerade.
Vi älskade. Vi blev fruktansvärt kära. (En kväll för alla Annor)
Vi skämde ut oss. Vi blev som sagt var fruktansvärt fulla.
Vi levde.
Det var året innan alla skulle bli 18 och börja gå ut och alltid ha cigg och alkohol. Så här i efterhand var det nog sista gången vi samlades och faktiskt ansträngde oss lite för att få tag i öl och Vodka Explorer. (Som aldrig druckits förutom på Fridnäs sedan dess)
Efteråt kom nån på idén att vi borde göra om det. Jag skyller på Matte och Matte på mig, så antagligen var det våran gemensamma idé.
Varje 26e i månaden som också var en onsdag skulle vi dricka på Fridnäs.
Den 26e April 06, som om jag inte minns fel var den mest lyckade.
Den 26e Juli, 06, som jag inte var med på.
Den 26e September 07, som jag inte har något som helst minne av. Jag gissar att det var den gången vi alla satt och snacka skit.
Den 26e December 07, där jag redan var full och blev utslängd ur Johans bil för att dricka en öl innan vi drog vidare.
Den 26e Mars 08, som...jag inte helller riktigt minns.
Idag är den den 26e November, en onsdag. Den 7e gången såvida jag inte missat ett datum. Av de som var med första gången är det bara jag och Johan som kommer gå dit såvitt vi vet. Ingen annan har kontaktats. Vi skyller det på att alla skulle tacka nej eller att vi inte hörs av längre, men jag tror det också är för att vi hoppas att de ska sitta där när vi kommer dit, med Vodka Explorer i näven och vinterjackan tätt virad runt sig. Visa att traditioner kan leva längre än en tanke.
Traditionen är faktiskt en av de viktigaste sakerna i mitt liv. Det var den kvällen jag till slut bestämde mig för att flytta hem till Sverige. Utan den Vodkan Explorer hade jag antagligen suttit i USA eller England. Jag hade aldrig börjat jobba på Stiftsgården eller träffat många av de människor jag nu kan glädjas över att känna.
Visst fan är traditionen idiotisk. Visst fan är det bara jag och Johan som bryr oss vid det här laget. Visst fan borde inte jag gå och dricka på en onsdag när jag har gympass dagen efter.
Men för ett par ögonblick kommer jag kunna sitta och minnas tiden när ett av de galnaste kompisgängen någonsin bildades, som splittrades på grund av att "Alla tar på alla!". (Det kom samma gäng fram till.)
Den 26e Augusti 2009 ska jag göra mitt bästa för att vara där. Även om det till slut är bara jag och ett sexpack. Jag vill inte att minnena ska försvinna så snabbt. Fast jag tror nog inte Johan heller tröttnar i första taget. Vårat samtal var ungefär 10 sekunder långt:
Jag: "Vet du vilken dag det är?"
"Japp"
"Ska du?"
"Alltid. Du?"
"Det är du och jag."
"Vi hörs senare då."
Och nej, jag vet vem du är. Det är oftast därför folk som kommenterar skriver sina namn. Det finns alltför många jag inte pratar med, ironiskt nog.
The Streets har släppt nytt album och jag är lika kär som vanligt. I love you more (Than you like me) är helt underbar. All got our runnins har också ett ljuvligt beat.
Ikväll blir det nog att slå på Hero of War med Rise Against på vägen till Fridnäs. Sen Ingen Kan med Loke, som nog är Johans och min låt. (Japp, vi borde bli bögar och gifta oss.)
23 November 2008
Ärligt talat hade jag inte ens tänkt skriva ikväll/inatt, tills jag surfade in på vlt.se. Gud vet varför jag ens gjorde det misstaget, men väl där var huvudartikeln något med helgens så kallade krogliv. Ett par länkar senare får jag se bilderna från Konrads i fredags, där de gjorde världens smartaste grej och hade tema "Hor och Hallick." Nej, inte Pimps and Hoes. Bildfilerna heter Hor och Hallick, och det med all rätt.
Varför är då det här Konrads smartaste grej? För att äntligen kan tjejerna spöka ut sig så totalt som de bara vill för att få dreglande killar som också de får se precis så broilade och "med skjortan lite casualt öppen över de pressade vita byxorna".
Jag menar, kolla själv på bilderna, man ser inte vilka som klädde ut sig och vilka som bara gick dit, förutom ett par riktigt självklara grejer. Den här mannen till exempel, som enligt Tofflan vann någon tävling. Med all rätt, jag hade hellre plockat med mig honom hem än den här tjejen. Japp, det är eltejp. Enklare hade varit att ha en skylt med texten "Jag sätter på mig vad fan som helst för blickar".
Alla som gick på den där kvällen "utklädda" borde skämmas. Nej, det var inte "busigt" eller "sexigt". Ni klädde ut er till antingen kvinnor som utnyttjas sexuellt och lever i fruktansvärda förhållanden, eller de män som utnyttjar kvinnorna. GO YOU! ETT STEG FRAMÅT FÖR VÄRLDEN! All social förnedring, på en liten yta.
Jag äcklas av människor.
Och nej, jag är fan inte bättre, men jag kommer alltid tacka nej till att klä ut mig till en slavägare.
Jag tror nog det värsta med hela kvällen var att ingen längre bryr sig om att man går till krogen endast iförd eltejp för att spela hora. När jag var liten var hora ett skällsord man aldrig fick använda. Nu är det ett tema på krogen.
Är det jag som är gammalmodig eller alla andra som är dumma i huvudet?
Fast jovisst hade man velat höra raggningsreplikerna.
Min helg var lika spännande som alltid. Fredagen blev det häng på Stugan i x antal timmar, sedan satt jag och Dennis och tittade på film och spelade spel, innan vi bestämde oss för att gå ner till Taj Mahal för att säga hej till Choffe. Väl där var det, hör och häpna, fullt på Tajen. (Jag hoppas att det var på grund av Konrads tema)
Reservplanen sket sig den med, men lika bra är väl det, då jag får ångest av replokaler.
Lördagen blev det assistentfest. Den var...som de brukar vara. Med andra ord: Massa ångest. För mycket alkohol.
Och än en gång: Adam Weiderud ska aldrig dricka rödvin på fyllan. Då blir det som det blev.
Söndagen däremot fick jag massviss med julkänslor, vilket ledde till att jag laddade ner Sunes Jul, Mysteriet på Greveholm och Pelle Svanslös. Betat av Mysteriet på Greveholm och jag kan bara säga: Fan vad mycket bättre skiten var första gången. Jag hoppas mer på Pelle Svanslös.
Blev också ett besök hos Jonas, där det dracks kaffe, åts pepparkakor och tittades på HippHipp. Blev lite avundsjuk när hela familjen Welding samlades runt bordet och åt mat för att sedan pyssla. Speciellt när mina egna julplaner än en gång lutar mot att jobba på Stiftsgården i brist på alternativ.
Värt att nämna är att Lady Gaga inte kan sjunga what so ever live.
Låttips? De blir ändå alltid bara ignorerade!
16 November 2008
Det finns vissa saker som gör mig jävligt irriterad. Sånt som människor som pratar med handsfree, att tappa bort min tändare, att vara på fest och helt plötsligt inse att spriten är slut, att leta i kylen och kamma noll, västvärldens ointresse om Afrikas massiva problemsom de skapat och hur snabbt man räddar finanserna men däremot kissar på klimatet bara för att nämna ett par.
En sak som gör mig jävligt irriterad är att sitta på en söndagskväll och inte ha någon att prata med och inget att göra.
Varför? Det finns många anledningar.
- Jag har egentligen ganska mycket att göra nästa vecka. Prov som jag ska plugga till, praktik att fixa till, viktiga samtal och möten som ska bokas osv. Jag behöver sömnen, men det är hypnotiserande att sitta uppe. Alla vet vad jag menar. Det är lite busigt att skita i att sova.
- Det finns heller ingen att prata med. Många kvällar i veckan är det alltid någon annan som är uppe. Det har varit nåt bra på tv, man har kommit hem sent eller liknande. Men fan inte i kväll. Nu ska alla sova gott och gå upp tidigt. Blä.
- Jag har dåligt med cigaretter. Det är sjukt jobbigt.
- Jag tror jag glömt bort hur man stavar till cigaretter(ciggaretter?). Sjukt jobbigt.
- Jag tror jag är tröttare än vad jag känner mig. Sjukt jobbigt.
- Mitt i allt skrivande ville jag göra den här stiliga listvyn. Den kommer antagligen vara ful.
- Jag har under helgen läst delar ur Gamla Testamenten. Ingenting är värre än att försöka få ihop sin egen gudsbild med den som representeras i Bibeln. (Det är gudsfruktigt att skicka ut sin hustru för att bli våldtagen istället för en själv. Om hon sedan ligger medvetslös på morgonen efter att ha blivit gangbangad hela natten är det bara att stycka henne, skicka delarna till alla Israels stammar och sedan utkräva hämnd för skymfen man blivit utsatt för. Japp, mannen har blivit skymfad. Kvinnan är egendom.)
Jag skulle kunna fortsätta ett bra tag, men jag har faktiskt bestämt mig för att sova lite. Klaga hjälper visst.
För alla er som vill ha en berättelse som fått betyget "läsvärd" eller högre av alla som hittills läst skiten, kolla in min andra lilla blogg. (lägg till /memento där uppe i fältet bara eller använd länken i menyn till vänster.) Jag har nu satt Söndag som uppdateringsdag. (Ja, det betyder att jag just uppdaterade den.)
"What are we livin for" med Sam Punk är riktigt härlig. Kanske inte världens tyngsta Hardstyle, men härligt beat så här i höstmörkret.
Lifehouse får varvas med Hardstyle i natt. "Trying" är bara en av deras sjukt bra låtar.
Ο= Uppenbarligen inte ett O utan "Omicron". Tänka sig.
13 November 2008
Egentligen är det den 14e när jag skriver, men det får kvitta. Jag hade tänkt skriva tidigare men jag fastnade när jag skulle ändra ett par rader i en berättelse jag skriver.
Just ja, fotboll. Sporten som jag mår dåligt av att tänka på. Få sporter är lika överreklamerade och fåniga som fotboll. Tjugotvå killar med mer hårgelé än hela Stureplan som jagar efter en liten boll och ramlar och skriker värre än min 1 år gamla lillasyster.
Nu kanske ni tänker, "Jevla stil av honom. Fotboll kan ju alla spela! Alla tycker om fotboll! Svenska Landslaget!" osv.
Ja, alla kan spela fotboll, det är en sjukt bra grej med det. Om vi kunde lämna fotbollen där, på en trevlig leknivå skulle jag älska skiten. Men nu är det aldrig den idylliska leken när en boll kommer fram. (Haha, sexskämt.) Istället blir det snabbt blodigt allvar för att visa alla hur duktig man är på att bränna av ett skott rakt mot målvaktens ansikte. Det primitiva dyker fram direkt.
Sen är det ju hela grejen med överbetalda fotbollsspelare som jag inte ens tänker gå in på. Däremot tänker jag nämna hur otroligt fånigt det är när jag tittat på fotboll och sett spelare falla ihop och börja gråta för att killen som hade fotbollen kom närmare än två meter. Fotbollsspelare har fan större personliga zoner än svenskar. DET ÄR FÖRIHELVETE GRÄS! MJUKT KONSTGRÄS! JAG SOVER FAN I EN HÅRDARE SÄNG ÄN VAD NI RAMLAR PÅ! SLUTA LÅTSAS!
Det v'ärsta är sen att alla tycker fotbollsspelare är mycket tuffare än alla andra. Ge mig en fotbollsspelare som använder huvudet till annat än avlastningsplats för hårprodukter och nickplattform så kanske jag ändrar åsikt. Men tills dess vägrar jag kalla proffsfotbollsspelare värdefulla tillskott till samhället.
Och fotbollshysterin! Herregud. Sverige är medelmåttor när det kommer till de flesta sporter. Okej? Fotboll är inget undantag. Vi kommer inte vinna VM/EM/OS/Pelles cup. Varför? FÖR VI BOR I ETT LAND MED NIO MÅNADER LÅNG VINTER! Jag vill bara att svenska folket ska släppa all hysteri och nationalism. Under landslagskamper är det till och med enligt svensk etikett okej att prata med främlingar om matcherna, eftersom alla tittar. I helvete heller, jag sitter hellre och spelar TP med mig själv.
Jag tänker inte hellre låta huliganismen slippa undan. Fotbollshuliganer blir ett större och större problem. Såvitt jag vet är det ingen sport som har lika mycket bråk. Det finns människor som går på matcher bara för att slåss. Detta i en sport där alla utövare ramlar omkull så fort någon kommer mot dem. Huliganer i allmänhet är egentligen bara pojkar som inte vuxit upp. De vill fortfarande bråka om sandlådan. Nu har de bara organiserat sig. Japp, organiserade fighter. Man bestämmer träff med motståndarnas huliganer. Sen dyker man upp, står och skriker åt varandra om hur man ska använda sin kropp för att skada de andra, om hur mycket mer fjolliga det andra lagets spelare är och om att man ska ge deras mödrar en omgång de sent ska glömma. Efter det kommer lite knuffar, sen slåss man. Ingen vinner egentligen.
Det tycker alla huliganer är skittufft. De gör det. Det är inte stolthet för laget. I helvete heller, då skulle man inte slåss, eftersom huliganerna skadar ryktet. Om de så gärna vill slåss, starta Fight Club. DET ÄR INTE COOLT ATT SLÅSS. Aldrig.
Jag har ett flertal andra anledningar varför fotboll suger, men jag stannar här. Jag tackar Gud för att Allsvenskan är över så att jag kan börja läsa om en riktig sport: Hockey.
"Vänta nu, hur kan du gilla hockey? Det är ju mer primitivt!"
Ja. Jag älskar att titta på hockey. Men för att gå igenom de punkter jag nämnde om fotbollen:
Hockey är primitivt. Men det låtsas inte vara annat.
Hockeyspelare gråter inte ens när de bryter benet. De reser sig upp och smäller in killen i sargen.
Hockeyhysterin? Vilken? Herregud, vi är världens främsta nation när det gäller hockey. En sport som är gigantisk. Förstår ni? Vi är bäst! På en sport som är ganska stor! Varför firar vi inte det? Nej, vi skickar barnen på fotbollsläger.
Visst, det finns hockeyhuliganer, men det är nästan ändå mer våld på isen än av. Vilket går emot alla "experters" uppfattning om att man blir våldsam av att titta på våld.
Nu får det räcka innan jag börjar klanka ner på experter.
"När vi gräver guld i USA" med GES är nog det enda bra fotbollsSverige producerat.
10 November 2008
Kvart över fem kom jag på att jag borde komma igång och stresslagar mat innan jag rusar ner på staden. Det hela blev lite nostalgi och mycket snack om vad de andra gjorde nuförtiden. Uppenbarligen tror också alla att jag kommer gifta mig tidigt och med en bossig kvinna. Inte ens Dennis tror det, så jag är inte orolig. Jag är trots allt alldeles för hopplös för att ens hitta ett riktigt förhållande, så giftermål blir nog i 50årsåldern, om ens då.
I helgen blev det inte mycket vettigt alls. Träffade lite folk hos Johan innan det blev en till LANkväll hos Dennis. Mycket skratt och förolämpningar. "I SAP YOU!" (Internskämt 3000)
Hittade idag andra utkastet till Kom Ihåg Att Du Är Från Västerås och blev sjukt olycklig över att jag inte hunnit skriva något på den what so ever. Slarv bara faktiskt.
För att pusha mig själv mer har jag skapat en ny underblogg för den. weiderudare.blogg.se/memento heter adressen och jag ska försöka uppdatera minst en gång i veckan. (Ett riktigt schema kommer nog ut så fort jag upptäcker hur långt tid det tar att uppdatera ett kapitel) Feedback och hård kritik uppskattas då det trots allt är den versionen jag ska skicka in till förlagen inom en avlägsen framtid.
Imorgon ser det ut att bli kebab om Dennis fått pengar. Ser sjukt mycket framemot det. Om vägen till mannens hjärta går genom magen är kebab Autobahn.
Just läst ut Solstorm av Åsa Larsson. Lite blandade känslor. Visst är storyn bra för att vara deckare och det är tufft att våga ha med andlighet i den, fast hela romanen stinker av stereotypiskt svensk kioskdeckare. VARFÖR? VARFÖR? Varför kan inte mördaren vara någon läsaren får gissa sig fram till istället för att få den serverad på ett silverfat. (Innan är mördaren alltid helt anonym också) Usch för svenska folkets låga standard när det gäller deckare.
Nästa inlägg lovar jag att jag ska kasta bajs på fotboll. Det är dags nu när säsongen slutat.
Haha, precis när jag ska välja dagens låt slås "Infinity" på. Måste vara ett tecken från himlen att jag och hon är menade för varandra.
Fick världens kärleksångest för första gången på månader när jag hörde "All I want for Christmas is you". (Sjungen av underbarnet Olivia Olson. Med i underbart bra Love Actually) Helt ur tomma intet ville jag ha någon att kramas med i vintermörkret. Herregud.
En lite roligare men ändå fin kärlekslåt är "Hate that I love you" med Rihanna och Ne-yo. Värd att lyssna på.