30 Augusti 2009
Sitter på vårat svinvarma kontor och roar mig med att läsa sommarperiodernas skvallerpress från -95. Det är något vackert när man inser hur mycket som försvunnit under åren. Och när Nicklas får något glansigt i ögonen och smyger in till sig själv.
Annars har vi nya fyra volontärer mest skrivit ut nya papper, rensat i Helgarpärmar och ställt viktiga frågor till varandra.
"Ring mig om det krisarlistan, Adam, skriver du ut en ny?" Där jag frös till och försökte komma på hur man gör raka linjer i Word. Japp, jag är ganska värdelös.
"Vi behöver en blogg!" Då Nicklas dök upp och direkt hotade med att vi inte får pilla med någonting i den stilen förrän vi pratar med Christer.
"Helgare för V.38 då?" Våran plan är att ha helgare klara fram tills vecka 42 innan nästa helg. Bara för att visa hur bra vi är.
"Får jag låna dina stödord?" Vi har minnen som guldfiskar. Seriöst. Brandreglerna har man hört 40 gånger men att stå upp och säga dem gör våra huvuden lika blanka som våra nya skyltar. (Utom min, som jag redan repat)
Kaffekopparna har jag redan börjat samla på. Fruktar den dagen när jag blir för lat för att gå ner för att hämta kaffe och istället börjar dagen med att fylla en termos. Blir magsår vecka 40.
Värt att nämna är att jag genomgått en radikal förändring i min stil. Jag kommer lägga upp bilder för att alla ska förstå just hur radikal!
FYFAN FÖR FAKKING JÄVLA TIDNINGSSTIL PÅ MITT SKRIVANDE IDAG!
Och låtar? Jag har inget internet eller musik. Släng på radion.
Annars har vi nya fyra volontärer mest skrivit ut nya papper, rensat i Helgarpärmar och ställt viktiga frågor till varandra.
"Ring mig om det krisarlistan, Adam, skriver du ut en ny?" Där jag frös till och försökte komma på hur man gör raka linjer i Word. Japp, jag är ganska värdelös.
"Vi behöver en blogg!" Då Nicklas dök upp och direkt hotade med att vi inte får pilla med någonting i den stilen förrän vi pratar med Christer.
"Helgare för V.38 då?" Våran plan är att ha helgare klara fram tills vecka 42 innan nästa helg. Bara för att visa hur bra vi är.
"Får jag låna dina stödord?" Vi har minnen som guldfiskar. Seriöst. Brandreglerna har man hört 40 gånger men att stå upp och säga dem gör våra huvuden lika blanka som våra nya skyltar. (Utom min, som jag redan repat)
Kaffekopparna har jag redan börjat samla på. Fruktar den dagen när jag blir för lat för att gå ner för att hämta kaffe och istället börjar dagen med att fylla en termos. Blir magsår vecka 40.
Värt att nämna är att jag genomgått en radikal förändring i min stil. Jag kommer lägga upp bilder för att alla ska förstå just hur radikal!
FYFAN FÖR FAKKING JÄVLA TIDNINGSSTIL PÅ MITT SKRIVANDE IDAG!
Och låtar? Jag har inget internet eller musik. Släng på radion.
23 Augusti 2009 (2 Sept enligt datorn)
Som man kan gissa av titeln så har mina datorproblem knappast minskat sen senast. Men istället för att pladdra på om massa tekniskt bajs direkt sparar jag det.
I cirka två minuter.
Jag har äntligen fått mitt rum. Numera bor jag på i rum 118, Paviljong 2, Kyrkvägen 2 Rättvik. Igår imponerade jag på mig själv genom att packa upp allt jag hade, organisera det enligt vad jag hoppas kommer vara logisk ordning. Det enda jag inte orkade med var alla strumpor som jag dumpade i en hög på golvet. Så det är vad jag gjorde idag istället. Det började med att jag la upp alla strumpor, undersökte dem efter hål i hälen och liknande, sedan mätte, undersökte material för att hitta allas partner.
Till slut blev jag så förbannad att jag slängde hälften.
Vilket jag antagligen kommer ångra när jag glömt skriva upp mig på tvättlistan.
Resten av dagen hade jag tänkt att kolla på Battle Royale 2, men fanskapet är ju på Japanska, vilket jag inte insåg förrän efter 5 minuter. (Jag har aldrig påstått att jag är särskilt snabb på att uppfatta språk)
De kvällar jag hunnit spendera här har jag suttit i gästrumsflygeln med datorn i högsta hugg för att jaga drivrutiner och program för att få min dator att först av allt acceptera nätverkskabeln och för det andra att få den användbar. Just nu har jag ingenting förutom 4 filmer, 2 spel från mitten av 90talet och en alltid öppen kontrollpanel.
Nej, jag kan inte ens spela Windowsspelen, då datorn inte har drivrutiner till grafikkortet.
Den enda musiken jag har kommer från radion, vilket inte alltid är dåligt då det är Onehitwonderhelg. Urhärligt att höra "I am the one and only"
Fast egentligen kan jag ju bara skicka datorn till min nyfunna supporterkille. En dag hos honom och min lilla dator (som ska döpas, jag vet bara inte till vad) skulle fungera perfekt. Men det är någonting charmigt med att försöka själv. Om inte annat lär jag mig en hel del om hur datorer fungerar.
Jag vill väl bara gå tillbaka till mitt rum, starta om datorn och se om jag laddade ner rätt drivrutiner den här gången.
Då kommer det kännas som om Janina Wissler just slog sönder väggen in till mitt rum och kom in med skaparen till remixen. Bara för att sedan använda släggan på fanskapet.
Remixen
Det värsta är att jag nästan kommer spela fanskapet.
Take a good hard look at the motherfakking boat!
I cirka två minuter.
Jag har äntligen fått mitt rum. Numera bor jag på i rum 118, Paviljong 2, Kyrkvägen 2 Rättvik. Igår imponerade jag på mig själv genom att packa upp allt jag hade, organisera det enligt vad jag hoppas kommer vara logisk ordning. Det enda jag inte orkade med var alla strumpor som jag dumpade i en hög på golvet. Så det är vad jag gjorde idag istället. Det började med att jag la upp alla strumpor, undersökte dem efter hål i hälen och liknande, sedan mätte, undersökte material för att hitta allas partner.
Till slut blev jag så förbannad att jag slängde hälften.
Vilket jag antagligen kommer ångra när jag glömt skriva upp mig på tvättlistan.
Resten av dagen hade jag tänkt att kolla på Battle Royale 2, men fanskapet är ju på Japanska, vilket jag inte insåg förrän efter 5 minuter. (Jag har aldrig påstått att jag är särskilt snabb på att uppfatta språk)
De kvällar jag hunnit spendera här har jag suttit i gästrumsflygeln med datorn i högsta hugg för att jaga drivrutiner och program för att få min dator att först av allt acceptera nätverkskabeln och för det andra att få den användbar. Just nu har jag ingenting förutom 4 filmer, 2 spel från mitten av 90talet och en alltid öppen kontrollpanel.
Nej, jag kan inte ens spela Windowsspelen, då datorn inte har drivrutiner till grafikkortet.
Den enda musiken jag har kommer från radion, vilket inte alltid är dåligt då det är Onehitwonderhelg. Urhärligt att höra "I am the one and only"
Fast egentligen kan jag ju bara skicka datorn till min nyfunna supporterkille. En dag hos honom och min lilla dator (som ska döpas, jag vet bara inte till vad) skulle fungera perfekt. Men det är någonting charmigt med att försöka själv. Om inte annat lär jag mig en hel del om hur datorer fungerar.
Jag vill väl bara gå tillbaka till mitt rum, starta om datorn och se om jag laddade ner rätt drivrutiner den här gången.
Då kommer det kännas som om Janina Wissler just slog sönder väggen in till mitt rum och kom in med skaparen till remixen. Bara för att sedan använda släggan på fanskapet.
Remixen
Det värsta är att jag nästan kommer spela fanskapet.
Take a good hard look at the motherfakking boat!
21 Augusti 2009
Jag hatar datorer och allt som har med dem att göra.
Att laga min gamla trotjänare verkade vara en enkel grej från början, bara att ta den till en expert som skulle återställa allt och ge mig den lika fin som den dag jag köpte den.
Jag och Dennis tog oss ut till Bjurhovda för att hitta killen.
JAG FAKKING HATAR JÄVLA BJURHOVDA! Jag kan inte vara där mer än två sekunder innan jag gått vilse. Den dumma jävla arkitektfan som ritade Bjurhovda måste knarkat.
Efter en timmes förvirrad jakt hittade vi killen, som efter två minuter visste vad som var felet.
Tyvärr hade jag på någon vänster tagit sönder hårddisken.
Direkt ner på stan och köpa ny på Datacorner då, där jag slog till med 500GB, bara för att.
Och då var det ju bara att smälla in den!
Jo, bara man hittar en skruvmejsel modell pissliten.
Ytterligare en timmes letande hemma hos mor, där vi till slut lyckades ersätta hårddisken och installera Vista. LYCKA!
Not.
För min dator har inga drivrutiner. Någonstans.
Det betyder att jag inte kan komma åt nätet.
Tre timmars letande på internet på dennis dator gav mig drivrutiner till trådlöst nätverk, men datorn förstår inte någonting om man trycker in en nätverskabel. Den känner inte ens av internet som vill strömma in i heligt kaos.
Ok tänker jag, det kan jag nog lösa i framtiden.
Åker upp till Rättvik och ska i alla fall installera något spel jag kan roa mig med under tiden. Men nej, uppenbarligen är datorn så uppfuckad utan allla uppdateringar att den tror att Directx är installerat. Vilket betyder att jag inte kan spela något spel. (YAY! FICK EN BULLE! EUREKA!)
Här tänkte jag hitta dagens låt, men som vanligt: FAKKING JÄVLA SKITYOUTUBE OCH FAKKING JÄVLA COVERS OCH REMIXER!
Nej, nu skiter jag i det här och äter min bulle.
Orörd.
Att laga min gamla trotjänare verkade vara en enkel grej från början, bara att ta den till en expert som skulle återställa allt och ge mig den lika fin som den dag jag köpte den.
Jag och Dennis tog oss ut till Bjurhovda för att hitta killen.
JAG FAKKING HATAR JÄVLA BJURHOVDA! Jag kan inte vara där mer än två sekunder innan jag gått vilse. Den dumma jävla arkitektfan som ritade Bjurhovda måste knarkat.
Efter en timmes förvirrad jakt hittade vi killen, som efter två minuter visste vad som var felet.
Tyvärr hade jag på någon vänster tagit sönder hårddisken.
Direkt ner på stan och köpa ny på Datacorner då, där jag slog till med 500GB, bara för att.
Och då var det ju bara att smälla in den!
Jo, bara man hittar en skruvmejsel modell pissliten.
Ytterligare en timmes letande hemma hos mor, där vi till slut lyckades ersätta hårddisken och installera Vista. LYCKA!
Not.
För min dator har inga drivrutiner. Någonstans.
Det betyder att jag inte kan komma åt nätet.
Tre timmars letande på internet på dennis dator gav mig drivrutiner till trådlöst nätverk, men datorn förstår inte någonting om man trycker in en nätverskabel. Den känner inte ens av internet som vill strömma in i heligt kaos.
Ok tänker jag, det kan jag nog lösa i framtiden.
Åker upp till Rättvik och ska i alla fall installera något spel jag kan roa mig med under tiden. Men nej, uppenbarligen är datorn så uppfuckad utan allla uppdateringar att den tror att Directx är installerat. Vilket betyder att jag inte kan spela något spel. (YAY! FICK EN BULLE! EUREKA!)
Här tänkte jag hitta dagens låt, men som vanligt: FAKKING JÄVLA SKITYOUTUBE OCH FAKKING JÄVLA COVERS OCH REMIXER!
Nej, nu skiter jag i det här och äter min bulle.
Orörd.
18 Augusti 2009
Jag hade här som vanligt tänkt skriva min klassiska "Jag hatar fan banken/bussystemet i Västerås/friidrottssändingarna/Ghulab Thai nere på hörnet/Att spela kort med grabbarna/Livet" men det tänker jag faktiskt inte göra! Istället tänker jag faktiskt skriva om något jag gillar.
Japp.
Alldeles strax.
Eh...
Jo! Jag gillar ju friidrott. Sjukt trevligt att titta på sändningen i bakgrunden medan jag lyssnar på Tiesto och skriver det här. Friidrott är verkligen alltid trevligt att titta på, även om man egentligen bara bryr sig om finalerna. Synd att jag aldrig provade på det, för jag hade fan krossat allt motstånd i Gång. Bara igår gick jag från Vetterstorp till Café Stugan nere på stan på 15 minuter blankt. Alla Västeråsare borde uppskatta hur awesome det är.
Fast samtidigt är Gång en av de löjligaste sporterna som finns. Har någon tittat på deras huvuden? Gör det för fan. Ser ut som de har gumminackar. Oerhört roligt.
Tyvärr kommer även i gång experterna och börjar prata om att Gångkillarna, ja,dom går fort och killen längst fram, ja, han leder! Tack experter, vad skulle jag gjort utan er?
Nu kom Dennis hit. Dagen börjar redan ordna upp sig. Ska ringa hans farbror som ska använda magic computer skillz of Doom för att fixa ihop min dator igen, som tvärdog i slutet av P1. Jag är lite stolt över mig själv för att jag inte haft någon som helst abstinens från mitt vanliga datorspelande. Jag kanske blivit lite mogen.
Imorgon är det sista kvällen med gänget, där jag och några glada vänner ska sitta på Pitchers och sjunga vackra sånger. Sedan en lugn hemmakväll med packning innan jag drar upp. Äntligen!
Driving to heaven
Japp.
Alldeles strax.
Eh...
Jo! Jag gillar ju friidrott. Sjukt trevligt att titta på sändningen i bakgrunden medan jag lyssnar på Tiesto och skriver det här. Friidrott är verkligen alltid trevligt att titta på, även om man egentligen bara bryr sig om finalerna. Synd att jag aldrig provade på det, för jag hade fan krossat allt motstånd i Gång. Bara igår gick jag från Vetterstorp till Café Stugan nere på stan på 15 minuter blankt. Alla Västeråsare borde uppskatta hur awesome det är.
Fast samtidigt är Gång en av de löjligaste sporterna som finns. Har någon tittat på deras huvuden? Gör det för fan. Ser ut som de har gumminackar. Oerhört roligt.
Tyvärr kommer även i gång experterna och börjar prata om att Gångkillarna, ja,dom går fort och killen längst fram, ja, han leder! Tack experter, vad skulle jag gjort utan er?
Nu kom Dennis hit. Dagen börjar redan ordna upp sig. Ska ringa hans farbror som ska använda magic computer skillz of Doom för att fixa ihop min dator igen, som tvärdog i slutet av P1. Jag är lite stolt över mig själv för att jag inte haft någon som helst abstinens från mitt vanliga datorspelande. Jag kanske blivit lite mogen.
Imorgon är det sista kvällen med gänget, där jag och några glada vänner ska sitta på Pitchers och sjunga vackra sånger. Sedan en lugn hemmakväll med packning innan jag drar upp. Äntligen!
Driving to heaven
17 Augusti 2009
Jag är verkligen urusel på att komma ihåg bloggen.
Sedan senast har jag roat mig med att supa skallen i atomer och kolla hur länge jag överlever på en diet bestående av skräpmat och snus. Gått överraskande bra, även om kontot fick ångest redan andra semesterveckan.
Att ha semester när alla andra jobbar är nog bland det tråkigaste som finns. När alla andra gör något vettigt på dagarna sitter jag och dricker kaffe och läser Frans G Bengtssons Karl XII, som ärligt talat var bättre första gången jag läste den. Sedan, på kvällen är den enda stora planen att ta en kaffe på stan. För mig är det ungefär som att dricka äckligare kaffe 500m bort och betala för skiten.
Jag hatar fan kaffet man köper mer än livet självt. Enda gången jag druckit riktigt gott kaffe ute var på McDonalds i Florens,men det kanske också är för att italienarna inte kan misslyckas med kaffe. Italien är för kaffe vad Bolt är för att springa lite för fort än vad man kan förstå.
Herrejävlar. Det är det enda jag kunde säga 9.58 sekunder efter att han exploderade. För det är det enda ord jag kunde komma på.
Alla trodde att det skulle vara ett spännande lopp mellan Gay och Bolt, där Gay skulle kämpa för att hålla Bolt bakom sig och sedan bli omsprungen på linjen.
Inte fan trodde man att Bolt skulle ta ledningen och ha ett eget privat lopp. Han kunde lika gärna nästa år få en egen bana och en guldmedalj: "Här är medaljen, silverloppet går sen. Vad ska du slakta rekordet med nu då?"
Det enda som förstörde min extas var när Nyheterna berättade att loppet just gått. Jag menar, vem fan tittade inte på det?. Jag önskar nästan att jag stått på en innergård bland massa lägenheter bara för att höra allas vrål.
Och efter Nyheterna skulle analysen börja.
"Ja, du herr expert, vad säger du om loppet?"
"Nej, men det gick ju väldigt fort."
"Ja, verkligen, men om du skulle beskriva det här ögonblicket?"
"Nej, men det är ju kul."
Och så vidare.FÖR I HELVETE ERA JÄVLA RÖVHATTAR! HUR FAN KAN MAN KALLA SIG EXPERT NÄR MAN INTE PÅ NÅGOT SÄTT KAN GE EN DJUPARE INSIKT ÄN JAG FÅR NÄR JAG SITTER OCH SKITER EFTER EN KROGENKVÄLL? TA ERA FAKKING KOMMENTARER, ÅK HEM, TÄNK ÖVER ERA JÄVLA MYRLIV OCH GRÅT. GRÅT!
Bara Wikegård kan faktiskt ge vettiga kommentarer. Varför? För att han förstår sporten han är expert på. Det kan hjälpa.
Utan Wikipedia skulle alla andra experter vara körda. (Det faktum att de hela tävlingen försökte få fram varför amerikanarna hade "JO" på sina uniformer och sedan gav upp är bara askul, då det fanimej stod i DN. Go Svenska Experter!)
Det enda ljusa med att inte ha något att göra är mina evigt sena kvällar hemma hos Dennis, där vi sitter och spelar Heroes 3 och Munchkin hela nätterna och sedan käkar ungkarlsfrukost bestående av öl eller cola och chips.
Blir antagligen en till sådan kväll den här veckan innan jag åker upp till Rättvik. Äntligen! Jag har klättrat på väggarna mer än Gregor Samsa.
SLÅ DIG NER!
Sedan senast har jag roat mig med att supa skallen i atomer och kolla hur länge jag överlever på en diet bestående av skräpmat och snus. Gått överraskande bra, även om kontot fick ångest redan andra semesterveckan.
Att ha semester när alla andra jobbar är nog bland det tråkigaste som finns. När alla andra gör något vettigt på dagarna sitter jag och dricker kaffe och läser Frans G Bengtssons Karl XII, som ärligt talat var bättre första gången jag läste den. Sedan, på kvällen är den enda stora planen att ta en kaffe på stan. För mig är det ungefär som att dricka äckligare kaffe 500m bort och betala för skiten.
Jag hatar fan kaffet man köper mer än livet självt. Enda gången jag druckit riktigt gott kaffe ute var på McDonalds i Florens,men det kanske också är för att italienarna inte kan misslyckas med kaffe. Italien är för kaffe vad Bolt är för att springa lite för fort än vad man kan förstå.
Herrejävlar. Det är det enda jag kunde säga 9.58 sekunder efter att han exploderade. För det är det enda ord jag kunde komma på.
Alla trodde att det skulle vara ett spännande lopp mellan Gay och Bolt, där Gay skulle kämpa för att hålla Bolt bakom sig och sedan bli omsprungen på linjen.
Inte fan trodde man att Bolt skulle ta ledningen och ha ett eget privat lopp. Han kunde lika gärna nästa år få en egen bana och en guldmedalj: "Här är medaljen, silverloppet går sen. Vad ska du slakta rekordet med nu då?"
Det enda som förstörde min extas var när Nyheterna berättade att loppet just gått. Jag menar, vem fan tittade inte på det?. Jag önskar nästan att jag stått på en innergård bland massa lägenheter bara för att höra allas vrål.
Och efter Nyheterna skulle analysen börja.
"Ja, du herr expert, vad säger du om loppet?"
"Nej, men det gick ju väldigt fort."
"Ja, verkligen, men om du skulle beskriva det här ögonblicket?"
"Nej, men det är ju kul."
Och så vidare.FÖR I HELVETE ERA JÄVLA RÖVHATTAR! HUR FAN KAN MAN KALLA SIG EXPERT NÄR MAN INTE PÅ NÅGOT SÄTT KAN GE EN DJUPARE INSIKT ÄN JAG FÅR NÄR JAG SITTER OCH SKITER EFTER EN KROGENKVÄLL? TA ERA FAKKING KOMMENTARER, ÅK HEM, TÄNK ÖVER ERA JÄVLA MYRLIV OCH GRÅT. GRÅT!
Bara Wikegård kan faktiskt ge vettiga kommentarer. Varför? För att han förstår sporten han är expert på. Det kan hjälpa.
Utan Wikipedia skulle alla andra experter vara körda. (Det faktum att de hela tävlingen försökte få fram varför amerikanarna hade "JO" på sina uniformer och sedan gav upp är bara askul, då det fanimej stod i DN. Go Svenska Experter!)
Det enda ljusa med att inte ha något att göra är mina evigt sena kvällar hemma hos Dennis, där vi sitter och spelar Heroes 3 och Munchkin hela nätterna och sedan käkar ungkarlsfrukost bestående av öl eller cola och chips.
Blir antagligen en till sådan kväll den här veckan innan jag åker upp till Rättvik. Äntligen! Jag har klättrat på väggarna mer än Gregor Samsa.
SLÅ DIG NER!